Finanskrisen1.
InledningDen amerikanska finanskrisen 2008 har påverkat alla länder internationellt och har lämnat ekonomiska spår efter sig än idag. Finanskrisen har skapat stora bekymmer för många stater som har kämpat för att skapa balans i ekonomin. Att studera orsakerna, konsekvenser och lösningar är ett sätt för oss människor att undvika ett liknande kris i framtiden och syftet är att ta reda på orsaker, konsekvenser samt lösningar på finanskrisen. 2. MetodArena 123, boken är en relevant källa att använda till orsaker bakom finanskrisen och är skriven av lärare med erfarenhet från klassrummet, vilket gör den till en pålitlig och användbar källa. Författaren är en erfarenhetsrik lärare, vid namnet Lars-Olof Karlsson. Att denna bok används som undervisningsbok gör det ännu mer pålitlig att använda sig utav. E-boken Ekonomihandboken är en ganska bra källa att använda sig av på grund av att boken är skriven av två stycken personer som är ganska pålästa lust om finanskrisen.
båda Ljunggren och Ehrenberg har jobbat inom ekonomiska frågor samt politiska därför kan man lita på dessa två. deras fakta stämmer även med andra källor som jag har använd mig av. Även elektroniska källor som Framtidsfabriken och Aktiespararna.se är relevanta hemsidor som gav mycket underlag till texten. Det fanns mycket att läsa om varför finnas krisen uppstod och även lite djupgående.
Även artiklar är användbar som handlar mycket om lösningar och konsekvenser av finanskrisen, något som var svårt att hitta i böcker. Artiklar som jag har använt mig utav är pålitliga eftersom både årtal och författarens namn finns med. Jag har varit särskilt noga med elektroniska källor och vilka artiklar som användes, eftersom jag ville har så relativa och pålitliga källor som möjligt. 3.
Best services for writing your paper according to Trustpilot
1 Vilka var orsakerna till den ekonomiska krisen i landet?Enligt Arena 123 (2011) skriver Lars-Olof Karlsson om finanskrisen 2008 som drabbade USA. Det finns många orsaker bakom denna finanskris som drabbade internationellt. I samband med goda vinster under 2000-talet bidrar det till att USA öka mängden kapital hos bland annat banker och bolåneinstitut. USA får även sina vinster från internationellt, mest ifrån företag i Kina och i de oljeexporterande stater.
I samband med dessa vinster letar de amerikans kreditgivare efter låntagare för att kunna göra bättre vinster i samband med räntan på sina pengar. De halvstatliga bolåneinstituten ger även möjlighet till låginkomsttagare lån för att köpa bostad, så kallade subprimelån. Att relativt fattiga hushåll fick lån beror det på att USA:s politiska ledningen vill att låginkomsttagare och ekonomiskt utsatta grupper ska kunna köpa sig en bättre bostad (American Dream), men också att bli omtyckta av befolkningen. Karlsson (2011) skriver även att bostadspriserna är relativt höga och bolåneinstituten tror att de skulle fortsätta vara lika höga. Den ekonomiska problem uppstår när de låginkomsttagare och ekonomiskt utsatta grupper inte kan betala sina räntor. Därför tvingas många att sälja sina bostäder och flera andra lämnar sina hus till bolåneinstituten. Nu börjar även bli en allvarlig kris för bolåneinstitut som har många hus som inte går att säljas till ett rimligt pris och huspriserna börjar falla.
Denna svårighet börjar även påverka andra bolåneinstituten, banker och andra företag i inom landsgränserna men också internationellt, då USA och andra nationsgränser hänger ihop i ett nät av skulder, kredit och försäkring som nu är på väg mot förluster. Detta leder till att kreditmarknaden är noga med att låna ut pengar skriver Karlsson (2011). Fortsättningsvis skriver framtidsfabriken (2018) om så kallade It-bubblan som består av många småföretag och bolag som har fokus på IT och blir ekonomisk starka ute i marknaden, men allt flera företag kan inte hantera och har en stabil ekonomi på grund av konkurrensen, detta leder till att många företag och bolag går i konkurs som sin tur leder till att amerikanska befolkningen förlorar sina kapital på aktiemarknaden. Detta bidrar till att den amerikanska presidenten Bill Clinton gav USA:s största bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac i uppdrag att ge låginkomsttagare lån, skriver Framtidsfabriken (2018). Hemsidan Aktiesparna.se (2008) skriver att mellan år 2001 och 2004 i samband med låga styrränta ökar subprimelån, då bankerna inser sin möjlighet att bli rika, genom att sälja sina skulder tillsammans med andra skulder som billån, försäkringar etc.
Dessa skulder säljs vidare till andra banker, försäkringsbolag och andra stater och dessa skulder bildar en obligation som kallas för CDO. När en bank eller en stat har köpt en CDO kan den sidan dela upp och bilda nya CDO och sälja det vidare. Problemet med detta är att man inte vet vem som har de dåliga lånen. Detta blir även en orsak till finanskrisen skriver, aktiesparana.se (2008). En annan orsak kan vara att oljepriser steg och bidrog till att styrräntan höjdes och många kunde inte betala sina löner, eftersom skulderna var många. 3.
2Vilka lösningar har använts för att komma ur den ekonomiska krisen?En av lösningar med statlig inblandning har med Lehman Brothers konkurs 2008 att göra och försäkringsbolaget AIC med sina verksamheter i över 100 stater fick bekymmer, väljar centralbanken att ge en räddad hand, men problemet blir bara större. Därför beslutar den amerikanska regeringen att gå igenom ett krispaket och till slut godkänner kongressen det. Krispaket handlar om att staten köper många svaga fordringar banker och kreditgivare. Bankarna får då pengar och staten blir en del av delägarna. En ekonomi utan bankerna går inte att få igång för att utan lån kan man inte köpa varor snabbt vilket gör att efterfrågan är låg, därför räddas bankerna, menar Karlsson (2011). Johanna Möllerström (2013) skriver i hemsidan ekonomistas.se om att staten väljer att sänka styrräntan, för att folk ska låna pengar. Detta leder till att efterfrågan på varor och tjänster ökar och produktionen ökar (Multiplikatoreffekt).
Ökade produktion och efterfrågan minskar arbetslösheten. Även staten inleder ett program kallad, Cash for Clunkers och den går ut på att staten köper in gamla bilar, och då kommer folk köpa nya bilar för dem pengar de fick av staten. Dessutom beslutar staten att bygga nya broar, vägar, sjukhus och mera investeringar för att minska arbetslösheten, skriver Möllerström (2013). 3.
3 Vilka ekonomiska, politiska och sociala konsekvenser fick dessa lösningar?Enligt Möllerström (2013) bidrar lösningen till positiva effekter då styrränta sänkte och folk kunde återigen låna pengar, och kunde jobba. Men efter att styrräntan sänktes gick inte ekonomin upp som man trott, och leder till att länder som har ekonomiska brister drabbas värst (ex Grekland och Portugal, som tar in lån från internationellt), även de människor som har ekonomiska svårigheter drabbas värst.Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren (2011) menar även om politikerna försöker lösa problemet, förlorar många människor förtroende för de.
Det innebär att i framtiden kommer folket välja politiker som vill nations bästa. En annan sak som händer är att människor runt om hela världen börjar ifrågasätta den ekonomiska teorin så kallad Laissez Faire, som menar tiden löser problem och ekonomi läkare sig själv, men under finanskrisen så visar det sig att staten måste gå in för att lösa problemet med ekonomi och därför börjar många tro att Laissez faire är inte lösning för ekonomi. Maria Sjöqvist (2008) skriver att lösningar på finanskrisen bidrar till ekonomi gick upp men väldigt sakta alltså fick en liten mängd människor jobb, dessa människor som har jobb klara sig relativt bra, även om det många inte hade jobb. Dessa arbetslösa människor levde i sämre förhållande vilket påverkar levnadsstandard. Människor som har redan ekonomiska brister och hemlösa får nästan ingen hjälp efter finanskrisen, då det är alltför många som behöver hjälp. Även internationellt påverkades av lösningar och finanskrisen, vi kan även se att länder i tredje världen drabbas och barnadödligheten i dessa länder ökas. Klas Lundström (2016) hävdar att finanskrisen bidrar till att antalet dödsfall av cancer ökat på grund av att man inte har haft råd med sjukvården, man har beräknat att ungefär mer än 260 000 har dödat av cancer under finanskrisen. 3.
4 Vad skulle de ekonomiska teorierna säga om dessa lösningar och vad anser du att de skulle föreslå för lösningar? Det vill säga diskutera de lösningar som använts i verkligheten och dina föreslagna “teorilösningar”. Vilka konsekvenser skulle de kunna få i landet? Utifrån ovan text kan man även diskutera monetarism och keynesianismens syn på det hela. Enligt monetarism är det en positiv effekt att sänka styrränta så att penningmängden ökar i samhället som leder till multiplikatoreffekt, som går ut på att efterfrågan ökar som sin tur leder till mer produktion och det leder vidare till att arbetslösheten minskar och då ökar efterfrågan mer. För monetarism är inflationen viktigare än arbetslösheten eftersom arbetslösheten är naturlig och syftar på att med hjälp av penningmängden och inflation kan lågkonjunktur motverkas. En åtgärd som monetarismen skulle satsa på är att ha sänkta styrräntan under längre tid. Å andra sidan skulle keynesianismen tycka att är bra att staten agerade och skaffade jobb som bland annat att byggde skolor och vägar. Enligt keynesianismen har staten en viktig roll och det är staten som ska agera om det uppstår ekonomiska problem i landet.
Keynesianismen har en stark förtroende för jobb och menar att flera nya byggprodukter skulle ha goda effekter och det är något som keynesianismen satsa på. Nya investeringar skulle minska arbetslöshet och leder till multiplikatoreffekten. (Denna är egna erfarenheter som jag har lärt mig under kursens gång).
