Cannabis är denmest vanligaste illegala drogen som brukas i världen. Denna drog kan haeffekter på ditt hälsomässiga och sociala liv. Effekterna på hjärnan är störreför en yngre person jämfört med en äldre person. Utvecklingen av hjärnan kanstöras om man börjar tidigt med att bruka cannabis.

Enligt en rapport frånfolkhälsomyndigheten (2016) finns det andra effekter av drogen. Dessa effektervar försämrade kognitiva funktioner, beroende effekter och psykiska symtom.(folkhälsomyndigheten, 2016) Effekter av cannabis kort sikt:De effekter som kan komma på kort sikt är att blodtryckethöjs, hjärtat slår hårdare och berusning.

Hur stor eller små effekter som ocksåpåverkar är hur pass van man är av att bruka. Även det som påverkar är hurstark cannabisen är, på vilket sätt du intar cannabisen och såklart hur mycketman intar. Personer som intar cannabis för första gången kan få tillfälligaeffekter till exempel som panikattacker, hallucinationer och ångestkänslor. Även de som är mer vana att inta cannabis kan fåhallucinationer men då kan det krävas att dem tar en starkare dos av cannabiseller att de som tidigare sagts att man intar cannabis på ett annat sätt. De kognitiva effekterna är bland annat på minnet,planeringsförmåga, beslutfattande, reaktion och precisionsförmåga. Detta kan dåtill exempel få konsekvenser på bilkörning vilket ökar chansen förtrafikolyckor. En blandning med alkohol och cannabis blir ännu värre framförbilratten.

(Folkhälsomyndigheten 2017) Effekter av cannabis lång sikt:På lång sikt kan cannabis få följder som till exempelberoende. Enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten (2016) skriver de attungefär 1 av 10 personer som bara någon gång använt cannabis blivit beroendeoch 1 av 6 av de personer som har testat cannabis under tidig ålder har blivitberoende. Däremot personer som brukar drogen dagligen är chansen att 1 av 3personer blir beroende. De sociala effekterna av cannabis kan också få negativakonsekvenser. Enligt Folkhälsomyndigheten (2016) menar dem att det finnskopplingar mellan ett dagligt användande av drogen och olika socialasammanhang. Dessa kan till exempel vara en lägre utbildningsnivå, frånvaro frånskolan och att detta senare leder till arbetslöshet, lägre inkomst och behov avekonomiskt stöd.

Best services for writing your paper according to Trustpilot

Premium Partner
From $18.00 per page
4,8 / 5
4,80
Writers Experience
4,80
Delivery
4,90
Support
4,70
Price
Recommended Service
From $13.90 per page
4,6 / 5
4,70
Writers Experience
4,70
Delivery
4,60
Support
4,60
Price
From $20.00 per page
4,5 / 5
4,80
Writers Experience
4,50
Delivery
4,40
Support
4,10
Price
* All Partners were chosen among 50+ writing services by our Customer Satisfaction Team

(https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/0ec13c7b945949b0a5dec5e5e3938d77/halsomassiga-sociala-effekter-cannabisbruk-00062-2017-webb.

pdf) Cannabis är en väldigt stark drog, psykiskt. Ämnet icannabis som gör att man blir påverkad kallas för Tetra-Hydro-Cannabinol somman förkortar THC. Under 23 års tid så har mängden THC ökat i cannabis med 7 %.

Under 1986 så var THC mängden i cannabis 3 % under året 2009 så var det 10%. Men idag kan cannabisen ha upp till 37 % THC halt. Vilket är 30 gångerhögre nu än förut. Med högre THC halt kan missbruk och beroende öka starktskriver droginformation.

nu.I en artikel ur SVT Nyheter från Skåne så skriver dem attmissbruket av alkohol för kvinnor har varit störst men under 2015 så blev deten omställning. Cannabis blev då den vanligaste drogen att missbruka blandkvinnor. Hade de räknat ut genom alla personer som sökte hjälp för missbruk.

(SvT,2010)(droginformation)Identitet ochnormerEnligt bokensociologi-grunderna skriven av Tove Phillips (2012) formas individen genom sinidentitet. Identiteten beskrivs som det som skiljer sig från alla andramänniskor. Identiteten är alltså det som gör oss unika och skapar vår egenpersonlighet.

Men man kan ha olika identiteter, antingen en stark eller en svagidentitet. En stark identitet betyder att du vet vem du är, vart du står ilivet och vet vad du själv tycker och tänker. en svag identitet är tvärtemot,man är osäker på sig själv och vet inte riktigt vad man själv vill. Man kantill exempel bli osäker på sig själv under tonåren då puberteten kommer fram. Det som framföralltpåverkar en människa är olika socialisationer. Under tonåren brukar man användabegreppet sekundär socialisation. Den sekundära är hur man påverkas av tillexempel skolan, kompisar, ledare och släktingar.Enligt bokensociologi-grunderna skriven av Tove Phillips (2012) beskrivs även normersom en oskriven regel i samhället.

Normerna börjar redan från när du är ettbarn och sedan framåt i livet. Det är alltså omgivningen i det samhället vilever i som påverkar hur vi ska till exempel ska bete oss och klä oss. Om detskulle vara så att en människa bryter mot normerna kan man få olika reaktionerberoende på vad det är. I detta fall gällande cannabis kan ett kompisgäng tyckaatt du ska testa men du säger nej. Kompisarna kan till exempel respektera dittval och så var det inget mer med det. Men de kan också reagera på det sättet attdem blir förvånade och tycker att du är “töntig”. Du kan då bli utfryst för attdu inte gör som normen säger. (sociologi boken sociologi-grunderna, TovePhillips 2012).

 Grupptryck ochKonformitetEnligt socialpsykologi boken (2012) är gruppens påverkan är väldigt stark för varjeindivid, eftersom att människan är en social varelse så blir det iblandautomatiskt att vi gör precis som gruppen gör. Man kan säga att vi påverkas avnormer, där man uppfattar vad som är rätt och fel. Vi människor lär oss att kännaoss själva genom samspel med andra människor, identiteten byggs lättare upp ioss själva på det sättet.

Normer gör att vianpassar oss till det som är rätt och fel. Om det inträffar i gruppen att detär “rätt” att röka cannabis kan individen också börja röka. Detta kallas inompsykologin konformitet då vi gör saker som gruppen gör men som skulle ha varitannorlunda om individen skulle ha varit själv.

Grupptänkande kan göra att manslutar lyssna på de andras åsikter i gruppen. Om en grupp alltså slutar lyssnapå andras åsikter och dessutom inte tänker på konsekvenserna kan det få följdersåsom felaktiga beslut. Om det vore att man i stället lyssnar, kritiskttänkande och ifrågasättande kan det leda till att man motverkar grupptänkande.

Passivt och aktivtgrupptryck. Det finns två sättatt påverkas av grupptryck dessa två kallas som beskrivs av Hansdotter24 Mars 2017. Det är passivtgrupptryck vilket är viljan att passa in i en grupp. Det är inte vad folk sägeråt dig att göra, det är vad du vill göra för att passa in. Det finns dessutomnågot som heter aktivt grupptryck vilket är tvärtemot. Det är när gruppen vill,eller tjatar på dig att prova på att röka till exempel för att passa in.

 Solomon AschsGrupptryckI en uppsats från Umeåuniversitet så skriver Emma Rynbäck att normaliseringen av cannabis blandgymnasieelever ökar och att detta sker på grund av konformismen (Konformismen =Grupptryck och normer). Den sociala delen i gymnasieeleverna liv. Grupptrycketbland kompisar och grupper i skolor. Människan är ettsocialt djur och enligt Solomon Aschs är grupptryck den starkaste kraften somkan påverka en människas handlingar och beteende. Aschs gjorde ett experimentoch i den första delen av experimentet samlade han sju till nio personer i ettrum. Han visade dem ett kort med tre olika långa streck på samt ett kort medbara ett streck på. Sedan bad han personerna att en efter en berätta vilket avstrecken på kort ett som var lika långt som strecket på kort två. Den häruppgiften var så pass enkel att utföra att nästan ingen av försökspersonernasvarade fel.

Vid nästa del av experimentet ändrade Asch på förutsättningarna.Försökets utförande var detsamma, sju till nio personer i ett rum vars uppdragvar att berätta vilket av strecken på kort ett som var lika långt som det påkort två. Men denna gång var alla utom en av deltagarna tillsagda att svara påett visst sätt.

Det visade sig att utan tryck gav en av 35 personer fel svar,men med medhjälpares grupptryck visade det sig att 75 procent av försökspersonernagav fel svar minst en gång. Det vill säga ¼ av personerna svarade rätt helatiden. Vilket är ganska skrämmande med tanke på hur lätt det var. Detta bevisarhur lätt gymnasieelever kan halka in på den dåliga vanan att missbrukacannabis. På grund av grupptryckets kraft.(youtube.com,The Aschs Experiment, 2013)  LäkemedelEnligt svt.

seskriver de att i Sverige har två personer fått marijuana som ett läkemedel, AndreasThörn är en av dem personerna. Han har haft problem med ryggen då han har fåttsmärtor. Enligt denna artikel skriver de att cannabisen har hjälpt honom attslappna av så att smärtan har gått bort, vilket har gjort att vardagen blivitallt bättre. Det skriver att ettflertal personer har efterfrågat cannabis som läkemedel men har då fått ett nejsom svar från läkemedelsverket. Läkaren Claes Hultling uttrycker sig i artikeln –Det handlar inte om att ett gäng invalider ska sitta i ett hörn och röka på,utan om personer som har kronisk neuropatisk smärta som de vill lindra.Andra länder inorden har även accepterat cannabis som läkemedel såsom Finland och Norge.

Finland tackade ja till cannabis som läkemedel redan år 2006 och Norge i höstasår 2016. Tyskland röstade år 2016 för legalisering av cannabis som läkemedeloch Danmark att göra ett projekt med 500 personer som år 2018 ska få cannabispå recept.      Attityder gentemotcannabisEnligt en rapportfrån Länsstyrelsen Cannabisanvändning bland ungdomar skriven av TorbjörnForkby, Solveig Olausson och Russel Turner (2013).

Skriver de attattityder till cannabis har ändrats. Det har blivit mer tillåtande och ungdomarser inte cannabisrökning som ett missbruk, missbruk ses mer som när man tartill exempel sprutor och injicerar droger. De Jämför cannabis med alkohol dåungdomar ser alkohol mer som farligt då det förknippas med våld, konflikter ochaggressivitet. Det som däremot är mindre känt bland drogen cannabis är desspåverkan på den unga hjärnan.   Från en rapportfrån eskilstuna.se har de fått fram från en liten skillnad på ett resultat atttjejer är mer måttfulla än killar gentemot cannabis. De har fått fram atttjejer tycker att det är mer obehagligt att umgås med påverkade personer.

Skillnaderna är väldigt små men de skriver att årskurs två på gymnasiet är mertolerant mot cannabis jämfört med övriga årskurser. Från rapporten skriver dedäremot att skillnaderna blir allt större när frågan redovisas per erfarenhet.De skriver att personer som regelbundet röker cannabis har en mycket tydligareliberal inställning för cannabis jämfört med de som inte röker regelbundeteller som aldrig provat.  Från Sveriges radio(2014) har de gjort en intervju med personer som röker cannabis. De har doldanamn men de kallar han för Anton som är 21 år gammal. Han säger att rökacannabis är för avkoppling. Första gången han rökte var när han var 14 år ochsedan senare på gymnasiet blev det mer då han menar att cannabis blev mersocial accepterat.

Anton beskriver att det var ett gäng kompisar som skulleröka cannabis och då tänkte Anton att han också skulle göra det för att han varnyfiken.